Att det fanns en tjärn med vindskydd hade jag sett på kartor. Hur jag skulle ta mig dit visste jag dock inte. Parkerade bilen där det såg som närmast ut och konstaterade att det inte fanns något som kunde likna stigar i närheten.
Frigång i skogen är alltid lite spännande. Även om kartor visar myrmark, vattendrag och höjdkurvor kan man stöta på många överraskningar i terrängen. Vi navigerade oss fram till rätt ställe till slut och insåg att vi kommit från helt fel håll. Mer spännande så.
Satte oss ned utanför ett av de båda vindskydden vid tjärnen och intog lunch med efterföljande kaffetår.
Hit tänker jag att jag vill återkomma men komma rätt väg.
Tillbakavägen blev minst lika besvärlig även om vi tänkte oss se en lite bättre väg genom skogen. Dessutom började det regna, så det var skönt att komma åter till bilen.
Summa summarum var utflykten dock lyckad. Pipertjärnen, eller Piperåtjärnen alternativt Pierråtjärnen enligt olika kartor, var stilla och vacker, ekorren i trädet alldeles nära var stor och tjusig, orre-paret som flög upp framför våra fötter var vackra, blåbären goda och vovven glad. Det går inte att önska så mycket mer.
 |
| Skylt på vindskyddet |
 |
| Vindskyddet på andra sidan vattnet |
 |
| Rastplats mitt emot ett av vindskydden |
 |
| Vovve med pinne |
 |
| Stilla tjärn |
 |
| Vindskyddets gavel och vovve med pinne |
 |
| Gubben vid vindskyddet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar