Åsberget, Gula leden

En ljuvlig kväll på Åsberget! Även om det blåste en del, så var vindarna rätt för en liten promenad runt berget längs gul led och orange avstickare. Denna stig är brant och stundtals pirrar det i fingertoppar och tår. Promenaden går förbi grottan med en fastkilad, rund sten. Sedan balanserar stigen på kanten av berget och bjuder på vackra vyer in mot stan, över Ås, Veckefjärden och sedan även Själevadsfjärden. 

Vi stannar till vid Älgens stuga. Här finns en liten bänk att slå sig ner på och se ut över Veckefjärden och ut över havet och horionten längs Bäckfjärden. Vi dricker vatten och pratar och inser att tiden gått fort i den härliga miljön. När vi får vidare kan vi inte låta bli att snart stanna igen. Nu vid Arknat-vindskyddet med utsikt över Själevadsfjärden. Här skiner kvällssolen varm och härlig. 

Tillbaka upp till parkeringen nedanför tv-masten efter en skön kvällspromenad på uppskattningsvis 1,5 km. 

Där borta, där nere, ligger Örnsköldsviks centrum

Örnsköldsvik, vilken pärla du är!

Den rundslipade stenen sitter fastkilad inne i grottan

På Åsbergets rand

Panorama vid grottan

Himmel, skog och fjärd

På verandan till Älgens stuga

Älgens stuga är privat och låst, men ändå trevlig att besöka

Här är gott att sitta länge och låta tiden flyta förbi

Utsikt från bänken vid Älgens stuga över Veckefjärden, Bäckfjärden och havets horisont.

I allt det vackra lurar jag bland träd och barr
(När kameran trycks av innan det var tänkt)

Nästa paus bjuder på utsikt över Veckefjärden och Själevadsfjärden. 

Inne i vindskyddet

Arkitektur på berget

Vindskyddet bjuder på många viloplatser och utsikter

Kvällens promenad-slinga inprickat med röda prickar. 

Skeppsmaln

 Skeppsmaln, hit återkommer jag gärna med jämna mellanrum. För det mesta brukar besöken innebära en tur längs Lotsstigen eller till klipporna nedanför fyrplatsen på Skagsudde. Idag skevar vi iväg på andra strövtåg och efter att ha tagit oss genom skogen finner vi en plats ute på klipporna på norra sidan av viken, bortom fiskehamnen. Vad jag vet är det ingen stig hit, vi fann ibland något som liknade stig, men ibland sökte vi oss fram genom skog och över klippor. 

Vi slår oss till ro på en filt med utsikt över havet. Det är varmt och skönt, sommaren kom under denna vackra midsommaraftons-dag. Härligt! Sommar vid Skeppsmaln, ännu härligare!

Inloppet till Skeppsmaln 

Dagens utsikt mot havet

På en filt på mjuka klippformationer

Utsikt över sundet. Fyrplatsens torn skymtar till vänster mellan träden

Härliga sommar!

Till havs, till storms du djärva jakt (som skepparen på segelbåten sjöng medan de puttrade ut mot havet)

Fiskebodar i sundet

Lotsstigen, Vårdkasberget, Skeppsmaln, Tennviken, Tennudden

Idag vandrar vi en pilgrimsvandring längs Lotsstigen. Vi utgår från Skeppsmaln och i det fina träkapellet där. Uppe på Vårdkasberget tar vi en lite längre paus med fika. Det är en blåsig dag och här uppe blåser det ganska kraftigt, men vi finner lä bakom kasen och får en skön paus. 

Vi vandrar sedan vidare längs stigen mot Tennviken och Tennudden. Den första biten mellan viken och ut på udden är lite knixig och vi tar det lugnt och stilla. Ute på udden blir det välförtjänt lunchrast. 

När vi vandrar vidare på klipporna på udden går det inte att låta bli att förundra sig över alla stenarter som samsas i att bli en enda klippa. Häftigt och vackert. 

Efter det sista stoppen vid Labyrinten är det inte långt kvar till vandringens slutdestination i Stubbsand. Dagen har innehållit vacker vandring och fina andakter och samtal. Allt tillsammans - en toppendag!

Vårdkase och flaggstång på Vårdkasberget 

Eldstad och bänkbord på Vårdkasberget 

Utsikten på Vårdkasberget är värd att föreviga 

Skags kase på Vårdkasberget

Tennviken

Tennviken

En av flera möjliga fika-platser på Tennudden

Vindpinat bänkbord

Tallen vid vindskyddet

Stenlabyrinten

Bönhamn, Blå stigen, Jättberget, Kompassberget

Dagen bjuder på strålande sol och vi har tillsammans-dag med arbetslaget. Denna har trevligt nog planerats till vackra Bönhamn. Efter ett besök i det fina lilla träkapellet och frälsarkransen i natursten därutanför, förmiddagsfikar vi nere vid badklipporna. 

Här finns konstverket Passage av Katarina Löfström. Passage fick sin plats i Bönhamn våren 2011. Konstverket har formen av en stentrappa, uthuggen i en strandklippa, och ligger nu till största delen under vattenytan. Trappan kommer genom landhöjningen sakta att resa sig ur havet. Den har fem steg, varje steg har en höjd av 24 cm -  motsvarande en generation. 

Efter fila promenerar vi iväg längs den blå stigen runt Kompassberget (enligt karta), eller Jättberget (enligt skylt). Stigen är tydligt markerad med blå prickar lätta att finna. På sina håll är stigen lite besvärlig att ta sig fram på, men vi går i stilla mak, stannar ibland till för att prata, ibland bara för att njuta av miljön och utsikten. Runt strängt taget hela stigen bjuds vi på havsutsikt, horisonter och öar - bland annat Högbonden som ligger och vilar i vattnet likt en val. 

Stigen runt är ungefär två kilometer, väl värda att stega iväg på om man är skapligt rask i kropp och ben. 

Konstverket Passage, en stentrappa ut i havet

Ett trappsteg per generation

Presentationsskylt om konstverket Passage

Badklipporna i Bönhamn

Närstudie i klippornas färgprakt

Bönhamn

Hav och gräs

Bönhamn set från badklipporna

Stigens start. Det går säkert att gå rundan på nämnda 30 minuter, men jag skulle rekommendera att ha mer än en timme till förfogande för att hinna stanna och njuta av vyerna.

Blå ledmarkering

Uppe på berget anas snart havet mellan träden

Kollegor på spång 

Vidgade vyer

Längs stigen

Först tänkte jag på Höga kusten-brons pelare när dessa stolpar dök upp i synfältet

Blå. blå himlar och hav

Ö eller val?

Högbonden

Uppe på toppen

Går det annat än att älska horisonten?

Livet är toppen

Hav, o hav!

Liten tall på vacker plats i världen

Blå stigen, tack för mig!