söndag 21 november 2021

Åsberget, Älgens stuga, Gula leden

Hej du gamle vän, nu är jag här igen!

Dagar som denna, när solen skiner från klarblå himmel och man bara vill ut, men har åtaganden av annan art, är jag ytterst tacksam att Åsberget och Gula leden finns runt knuten. Med en så naturskön promenad mitt i stan så hinner jag njuta lite av novembersolen även om tiden är begränsad. 

Vi går längs anslutnings-stigen västerut från parkeringen nedanför masten. När vi är framme vid själva Gula leden bär det nedför på isgata. Tur att dubbskorna är på! Genom skogen och ner till Arknat-vindskyddet. I mitt tycke ett av de bättre Arknat-projekten och då har jag besökt de flesta av dessa vindskydd. Jag konstaterar dock trött  att någon brutit sönder några brädor på vindskyddet. 

Tar sedan en sväng ner till Älgens stuga där vi slår oss ner på sittbänken. Här är utsikten över Veckefjärden, utöver Bäckfjärden och horisonten trevlig att bara stilla stanna till vid en stund. 

Efter en stunds sollapande i något som kändes som vårsol, vandrar vi vidare upp mot det gamla vindskyddet öster om masten. Här står ett sällskap och grillar vid eldstaden, men här blåser det ganska kallt, så vi påmind om att det faktiskt är november innan vi återvänder till parkeringen.













söndag 14 november 2021

Nylandsruten-rundan, Skuleskogens nationalpark

Efter en tur till Långtjärnshällorna har jag inte riktigt fått nog av ljuvliga Skuleskogen denna vackra novemberdag. När jag nästan är tillbaka vid västra entrén bestämmer jag mig att ta en tur på Nylandsruten-rundan. Denna runda är inte skyltad, men den finns med på karta och träden har blå markeringar. 

Jag kliver iväg uppför berget och genom skogen på en liten stig, inte så ofta använd. Under rosa himmel ser jag snart utsiktsrampen och stigen avslutas där för att övergå till bred tillgänglighetsanpassad stig. 

Innan jag vandrar vidare längs denna, stannar jag till vid utsikten och tar in den magnifika vyn. Skuleskogen, havet, horisonten och den rosa himlen. Så glad att jag tog denna extrarunda! 








Långtjärnshällorna, Skuleskogens nationalpark

Det ligger lite snö på marken uppe vid västra entrén. Jag vandrar iväg mot Långtjärnshällorna på bitvis väldigt hala spänger. Idag skulle jag behövt ha dubblingar på, men än har inte årspremiären på dessa varit för min del. 

Jag tar det stilla och säkert, vandrar  och tassar fram genom underbar skog och är helt ensam. Efter att ha mött två personer precis vid entrén varken ser eller hör jag något annat än naturens ljud.

Framme vid Långtjärnshällorna har solen fritt att skina och jag får en känsla av vår, solen värmer faktiskt. Jag slår mig ner i vindskyddet och fixar lite lunch och njuten av tillvaron. Irriteras dock över den provisoriska eldstad någon dragit ihop stenar till. Här råder eldförbud, men någon har ansett att detta inte gäller för alla. 

När solen gömmer sig bakom träd går jag upp på hällorna och slår mig ner för en kopp kaffe. Jag sitter kvar tills solen går bakom berget. Tänk att november kan vara såhär vacker och skön! 
















Bergsbodarna, Bergs fäbodar, Skuleskogen

Tanken var att besöka helt andra fäbodar idag, men då jag möttes av flertalet skyltar med texten ”Älgjakt pågår” så ändrade jag turen. Bergs fäbodar, eller Bergsbodarna ligger ungefär däremot kilometer norr om Skuleberget. Jag stannade på en ficka längs E4:an och gick ca en kilometer upp till bodarna. 

Bodarna är privata och en skylt upplyser om att fäbodarna fram till 2007 var en avstickare till Höga kusten-leden, med möjlighet till övernattning. Nu är avtalet med kommunen ett minne blott. Det kan jag finna tråkigt, speciellt som HK-leden är mer folktät än förr. 

Även om solen lyser klart, så når den inte riktigt ner på fäbodvallen då träden runt om står höga. Jag ser mig runt, men vandrar tillbaka ganska direkt för att bege mig vidare till ett soligare ställe. 



















lördag 6 november 2021

Köpmanholmen havsbad

 Solen skiner vackert och vi tar med våra mödrar på utflykt. Till slut hamnar vi på Köpmanholmens havsbad för att fixa mat. Muurikkan är med och vi steker potatis och lax, slår oss ned i solen och mår gott. Solen värmer och det är nästan så att det känns som en marsdag istället för november. 

När solen börjar dra sig ner bakom berget blir det kallt och vi drar vidare. En dag på stranden i november visade sig vara en bra dag. 






Mest besöka inlägg under senaste månaden