Vid Storfisktjärn läar det och det är skapligt skönt i solen. Vi tar kaffe på maten i vindskyddet, går ut på den smått rangliga bryggan och njuter av tillvaron. Det är lugnt och stilla och den spegelblanka tjärnen är vacker att bara sitta och titta på.
En fin utflyktsdag under en strålande oktobersol. Ett måste för min del, såna här dagar fyller verkligen på energi inför kommande vinterdagar.
Nu var jag sugen på lunch, så jag jag fokuserade mer på det än att ta bilder eftersom jag varit här vid flera tillfällen tidigare.
Vid Trehörningen finns ett vindskydd invid vilket det finns bra möjlighet att ställa upp en husvagn eller husbil. Det finns också en fin sandstrand för den som är badsugen.
Det blåser smått kallt, så brasan vi får igång för att grilla en korv värmer gott. Efter vi fått lunch i magen drar vi vidare på nya äventyr.
En härlig höstdag och vi tar en utflykt för att besöka några fiskesjöar i Björnatrakten. Vi hamnar i Utersjö fvo och tar oss till Frättsjön. Jag är ingen fiskare, men dras ändå till fiskesjöar med sina vindskydd och ibland, som här, stugor.
Vid Frättsjön har jag varit en gång förut, men då under vintertid. Idag är det en vindstilla morgon och skiner solen över lätt frostklädda grässtrån och det är betagande vackert.
Vi går förbi den större låsta stugan och ner till vattnet och den lilla friggeboden där invid. Eftersom det är ganska tidigt och vi nyss ätit frukost konstaterar vi att vi inte är kaffesugna ännu. Annars hade det varit en trevlig plats att ta upp termosen och njuta en stund. Nu nöjer vi oss med att titta in i den fina stugan, ta några foton och lyssna på stillheten en stund innan vi drar vidare till nästa lilla sjö.
Ännu en fantastisk dag i Funäsfjällen.
Jag har fått ett fint tips på att gå till sjön Bolagen från Svansjön vilket blir målet för dagen. Jag har lite problem med ett knä och väljer därför en lugn och stilla tur. Funäsfjällen har ett flertal fjällparkeringar vilket passar otroligt bra när man vill spara knäna lite. Parkeringarna ligger högt belägna och man slipper så mycket uppför (och sedan nerför) om man vill ta sig upp på kalfjället. Parkeringen vid Svansjön ligger redan ovanför trädgränsen.
Vägen upp är spännande i sig. Den går på sina ställen rakt uppför, är smal och inte i allt för bra skick. Jag slänger iväg en tacksam tanke åt den markägare som ändå låter mig köra hot upp. Och jag har fyrhjulsdrift och högställd bil, så det går ändå finfint. Skyltar som "kör på ettans växel" är uppsatte i de brantaste passagen och den som är klok nog lyder.
Jag parkerar min bil och går iväg mot Bolagen till. Denna led är inte skyltad, men det är ändå lätt att gå även utan karta och kompass. Stigen har på sina håll blivit till flera stigar då vandrarna har brutit nya banor för att de gamla är blöta och geggiga. Trots det vackra vädret verkar jag vara den enda som är på väg åt detta håll längs dessa stigar. Tystanden och vidderna är ljuvliga.
Vid en liten fjällbäck stannar jag till för att njuta av porlandet och tar fram kameran för att filma. När jag lyfter blicken står en stilig ren lite högre upp och tittar på mig. När jag börjar filma den istället, springer den iväg längs fjället, vänder och springer ner mot mig vid bäckkanten. Den kommer helt nära, snusar på min ena hand och springer vidare. En fin naturupplevelse.
När jag slutat filma står jag och ser renen springa vidare ner mot Svansjön innan jag hoppar över bäcken och går vidare. Efter en stund kommer jag fram till en gammal renvaktarstuga där jag lånar trappen för att sätta mig och fika. Jag sitter kvar länge och tar in dagen och stunden.
Vandringen vidare är trevlig och lättsam och snart ser jag Bolagen breda ut sig. Jag slår mig ner åter igen, nu med sjön i blickfånget. Jag sitter och tittar på renar, anar en människa långt, långt borta. Låter dagen gå.
När jag vandrar tillbaka samma väg är både matsäcken och själen lätt.
Hurra! Jag har en vecka i Funäsfjällen och solen skiner! Jag har varit här förr med avsikten att ta dagsturer i den underbara miljön, men då var vädret inte lika gynnsamt, så jag är tacksam att vakna upp till en blå himmel och en väderprognos som ser lovande ut för stora delar av veckan.
Jag hittar en väg upp till parkeringen vid Svansjökläppen. Det är betalväg och nere vid vägen finns instruktioner för att betala via Swish. Smidigt och värt den lilla pengen.
Vägen upp är brant, gropig och knölig. Små skyltar längs vägen uppmanar till att köra på låg växel och i en av backarna möter jag en traktor som är ute och skrapar till de värsta guppen och groparna. Jag vinkar ett tack och kör försiktigt vidare uppåt.
Parkeringen är uppe på kalfjället, så vandringen börjar börjar med vida vyer på direkten. Jag har inte bestämt var kosan ska styras, utan bara att gå i trakterna kring Svansjön. Big bench, den stora bänken som ingår i ett stort projekt om 191 bänkar världen över, tronar på en av kullarna. Det känns självklart att starta med att titta till den närmre. Sällskapet som sitter på bänken som jag tippar är lite drygt två meter hög, ser ut som lilleputtar. (Här kan du läsa mer om projektet Big Bench)
Det går stigar lite kors och tvärs ner mot Svansjön och jag vandrar vidare längs en av dem. Ser ett vindskydd en bit bort och drar mig ditåt. Dörren till vindskyddet är trasigt och jag försöker ställa i ordning så gott som jag kan för att den inte ska förstöras ytterligare.
Jag vandrar vidare längs en stig som blir allt mindre synlig och jag är helt ensam. Slår mig ner på backen bakom en stor sten som får fungera som vindskydd och njuter. Jag käkar matsäck, läser, tittar på omgivningen, på båten som styr omkring på sjön, lyssnar på vinden - njuter. Efter en lång stund bestämmer jag mig för att gå vidare till nästa topp.
Här möter mig en ståtlig ren. Den står och tittar på mig när jag stånkar uppför. Jag stannar och tittar tillbaka medan jag pustar. Så skönt att inte ha något mål, att inte ha någon tid att hålla, utan bara ha tid att ta in naturen runt om, helt i egen takt.
Jag går inte mer än kanske 5 km denna eftermiddag, men jag är ute länge. När jag kommer tillbaka till parkeringen står det bara några enstaka bilar kvar.
