söndag 13 mars 2022

Vikbottenberget

Jag älskar mars, har alltid gjort och kommer troligen alltid att göra. Solen börjar att värma, fåglarna hörs kvittra, snön börjar smälta och takdroppet glittrar. 

En strålande dag och vi bara måste ut. Väljer Vikbottenberget, trots att det inte var länge sedan sist, men detta ställe är alltid värt ett besök. 

Idag bär skoterspåret fram till vedboden fint, därefter viker vi av uppåt, en lite brantare vägen upp till berget, stigen är väl trampad och även här går det fint att gå utan risk att sjunka igenom så länge vi håller oss på stigen. 

Uppe vid vindskyddet är vi ensamma och solen värmer gott. Här kan vi sitta länge och njuta av utsikt, sol och lugn. 

Vi käkar lunch och sitter en stund till. Dricker kaffe och sitter en stund till. Njuter. Och sitter en stund till. 

När vi till slut bestämmer oss för att bege oss ner för berget igen, går vi den andra vägen ner, förbi utsikten över Vikbottenberget, rundar toppen och kommer ner till skoterspåret igen, 

En fin tur till ett fint ställe. 


















lördag 12 mars 2022

Tennudden

Älskade Tennudden! Nu är jag här igen. När marssolen strålar skönt är det ett ljuvligt ställe att tillbringa några timmar på. Horisonten, vågskvalpet, svanarna som gungar där ute (även om det väckte förundran när två av dem simmade med en fot på ryggen. Märkligt skådespel). 














söndag 6 mars 2022

Åsberget, Gula leden

Det är så enkelt att återkomma till Åsberget och Gula leden. Det ligger nära, faktiskt mitt i stan. Ofta brukar stigarna vara väl upptrampade även såhär mitt i snö-perioden och idag är inget undantag. Det går fint att vandra ner mot Arknat-vindskyddet. Det är en blåsig dag och solen når inte in i vindskyddet, så jag vandrar vidare utan någon längre sittning. 

Min tanke att gå ner till Älgens stuga misslyckas dock, för där hade ingen trampat upp stigen. Snön är mjuk och bär inte. Eftersom det dessutom är lite halvbrant dit ner, så väljer jag bort denna lilla sväng för denna gång. 

Går istället upp mot vindskyddet Himlamarka. Detta vindskydd med utsikt över Örnsköldsvik bjuder lite lä och sol, så jag stannar en stund. Jag har inte tillräckligt varma kläder för att sitta stilla, så när ett sällskap dyker upp lämnar jag platsen till dem, går upp till TV-masterna och ner till parkeringen strax nedanför där jag parkerat min bil.



















Mest besöka inlägg under senaste månaden