Det var ett tag sedan jag var till Skallberget. Eftersom man sedan dess byggt ett vindskydd på toppen av berget tyckte jag att det var dags att undersöka detta lite närmare.
Jag har en ledig eftermiddag och skyndar mig iväg då solen skiner grant. Att det blåser ganska friskt gör inget. Väl framme parkerar jag bilen och vandrar iväg uppåt mot raststugan. Var själva vindskyddet är beläget vet jag inte, det finns inte utmarkerat på de kartor jag sett och väl på plats står det heller inget på de annars så tydliga skyltarna.
Det sitter ett sällskap vid stugan och jag hejar och kliver in och tittar mig omkring. Stugan är fixad sedan sist jag var här, fint och ombonat.
Jag chansar och vandrar vidare mot väster och det visar sig snart vara rätt, för plötsligt står vindskyddet där uppe på berget framför mig. Här slår jag mig ner och äter min medhavda lunch. Efter att ha tagit in både mat och utsikt bestämmer jag mig för att vandra vidare längs Upplevelseleden. Till en början är det en trevlig promenad på fina berghällar och stigar. Jag stannar till och fotar vid ytterligare en fin utsikt där det även står märkt klätterled.
Därefter blir stigen mindre gästvänlig. Blöt mossa och hala rötter döljs av löv och stora stenblock gör att stigen är svårframkomlig. Stundtals till och med svår att finna då inte många verkar ha gått här. Jag gissar att den är nyligt omdragen, då kartan inte stämmer överens med verkligheten. Den nedre delen av stigen går strax utanför naturreservatsgränsen. Denna del kommer jag troligen inte att återvända till... Annars en fin dag med ekorrar i träden och stora rovfåglar som hovrar längs bergskanten. Härligt!
Här har jag ritat ett gul-orange kryss för att markera läget på det fina vindskyddet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar