Det skulle vara sol idag, så jag hade planerat om för att få en dag ute. Tyvärr lyste solen med sin frånvaro, men jag drog ändå iväg till Ön, Nordingrå, för att vandra Ön-leden. Jag har varit uppe till Krikberget förr, men inte gått hela varvet runt.
Idag börjar jag att gå upp till Krikberget, beundrar utsikten en stund och skriver i gästboken, innan jag vandrar vidare. Leden är tydligt skyltad och markerad med blå prickar. Nedanför Krikberget står skyltar mot de tre utsiktspunkterna/bergen. Går vidare mot Brattberget. Leden går mestadels över ett hygge. Säga vad man vill om det, men vackert är det inte.
Mitt på hygget konstaterar jag att en älgspillning ser väldigt färsk ut, spanar ut över hygget och tänker att det vore ju fränt om älgen stod där så att jag fick se den, men icke. 100 meter senare reser sig en älg bredvid mig, ca 20 meter bort. Oj, så rädd jag blev! Det kändes som älgen och jag frös i några sekunder och funderade på vad vi skulle ta oss till nu. Älgen bestämde sig för att springa iväg och jag bestämde mig för att låta lite lagom hotfullt medan jag började rota efter telefonen för att ta en bild. Älgen lyckades bättre än jag med våra uppgifter...
Efter älgmötet går leden in i skogen och jag har öron och ögon på helspänn för att inte missa eventuella nya möten. Men jag är helt ensam resten av vandringen. Plötsligt öppnar skogen upp och jag är framme på Brattberget. Går ut till utsiktspunkten där det står två bänkar, samt en postlåda med en gästbok i. Jag slår mig ner, äter sen lunch, skriver i boken och vandrar vidare.
Åter igen går leden mest över ett hygge. Förvisso ganska rent, men nej, så värst roligt är det inte, även om sikten över Omnefjärden är bra.
Utsikten på Öjberget är en bänk mitt i hygget samt en ny postlåda med gästbok. Jag skriver en kråka, tar något kort och går vidare. Nu går leden nedåt och slutar vid en gård. Härifrån promenerar jag upp längs vägen tillbaka till bilen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar