Ganska precis ett år sedan vi var här sist. Nu när vi var skapligt i närheten passar vi på att ta en tur till Stockholmsgata naturreservat. Det är ett häftigt ställe att tillbringa en solig söndag på.
På parkeringen står sju-åtta bilar, ovanligt många mot de gånger jag varit här förr om åren. Men det är roligt att folk hittar ut i naturen.
Vi börjar med ett besök på dasset intill parkeringen innan vi vandrar mot Uvtjärn. Alldeles intill tjärnen ligger den lilla övernattningsstugan, Folke Ricklunds stuga. Uvtjärn ligger blank nedanför branta klippväggar. Det pirrar lite i tårna när jag går nära kanten - här finns inga skyddande staket, så det gäller att hålla vovvens koppel kort.
Vi vandrar sedan vidare längs kanjonen, mellan branta väggar och sedan upp på berget bredvid. Här nere går det att förstå att sägnerna hävdar att namnet Stockholmsgatan kommer från en jämförelse med de trånga gatorna i gamla stan. Stockholmsgata bildades för 9400 år sedan, då en isälv i ett mäktigt vattenfall störtade ner i dalgången och gröpte ur en svaghetszon i urberget. Troligen skedde denna katastroftappning till följd av en jordbävning.
I närheten av högsta punkten ligger en jättegryta med rastplats. Vi går dock inte upp dessa extra meter idag då grytan ligger i skugga, utan vi söker oss vidare upp till toppklippan där vi intar lunch. Åter igen, inga skyddande staket och pirret i tårna återkommer och kopplet hålls kort. Men det är mäktigt att stå här uppe och spana ner över den 50 meter djupa och 1,5 km långa kanjonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar