Hamnade i Spanien på en restresa och bor man i närheten av en nationalpark måste den besökas.
Morgonen är mulen och passar perfekt för en promenad. Det ska vara cirka 4-5 kilometer att gå, sånger passar utmärkt.
När jag kommit ut ur Corralejo centrum går jag efter något som verkar vara en vandrings-/promenadled. Leden går genom sanddyner och för mig söderut.
Viker efter ett tag av mot havet. Det blåser friskt, vilket gör att det är lätt att glömma att fylla på vätska. Det känns inte varmt, men temperaturen säger cirka 22 grader.
Sätter mig ner och vilar på en sanddyn. Sand, sand varthelst mitt öga ser. Och lite hav förstås. Att traska i sanden påminner mig om att gå i snö. Ibland är den hårt packad, som skare, ibland mjuk och bjuder tugnt motstånd.
Efter att ha fyllt på vätskenivån, njutit av vidderna och fått en solbränd hals (!) traskar jag åter mot staden. Denna gång väljer jag att gå längs landsvägen närmare havet. Det går visserligen att ta en buss, men är jag ute för att vandra så är jag. Tillbaka till hotellet har jag gått ca 13,5 km.
 |
| Vy mot inlandet |
 |
| Stig, sand och växtlighet i inlandet. |
 |
| Stig över kargt landskap |
 |
| Varmt, men tack vare blåsten ändå behagligt |
 |
| Stenar som ledmarkering i sanden |
 |
| Vackert vågmönster i vindpinad sand |
 |
| Skylt |
 |
| Växligheten tunnar ut |
 |
| Gå och cykla. Allt annat verkar vara förbjudet. :) |
 |
| Himmel och sand |
 |
| Där borta bakom sanddynerna närmar sig havet |
 |
| Mina vandringskompisar |
 |
| Att gå drygt en mil i sand känns i vaderna... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar