Efter mycket snöande och väderleksrapporter som utlovar mer snö, tänker jag att vi måste komma ut en dag då det kan vara möjligt att ta sig fram. Jag utnyttjar en friskvärdstimme i samband med lunch och beger mig till mot Hamptjärn tillsammans med vovven.
Sedan den sista snön har en person gått här före mig. Jag förliker i spåren och viker av före Hamptjärn in i skogen. Här är snön lite lösare och jag sjunker igenom ett par gånger när jag hamnar utanför stigen där folk trampat tidigare. Det är inte lätt att se då nysnö som drivit gör världen vit, allt flyter ihop.
Vid v-korset tar jag stigen till höger upp mot isgrottorna. Här är det ingen som gått sedan sista snön. Det bär fint så länge jag trampar rätt, men ju närmare målet vi kommer ju svårare är det att urskilja var snön bör bära som bäst.
Väl framme så har vi ömsom gått, ömsom pulsat i snön. Det är dock mödan värt, för detta är ett häftigt ställe. Isen formar yttre vägg i grottan. Än är den öppen och lätt att gå in i. Istapparna är hela, vilket jag är glad för. Så onödigt att bryta av dessa vackra kreationer.
Efter lite fotograferande traskar vi tillbaka. Det börjar snöa och när vi är framme vid bilden bredvid vägbommen snöar det ymnigt. Igen. Glad att vi kom ut innan nästa ”snösmocka”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar