fredag 24 januari 2020

Skuleskogens nationalpark, Entré syd - Kälsviken.

Försökte till att börja med att gå från Entré väst då tanken var att gå ut till Långtjärnshällorna. Det visade sig dock vara lite för besvärligt då den ihoptrampade snön på spängerna var som hala, spetsiga alptoppar och vid sidan om bar inte skaren fullt ut. Jag tänkte om och drog vidare till södra entrén.

Jag tänkte om och körde till södra entrén. Det isiga underlaget visade sig här först med en bil som kanat av vägen. Jag kunde inte ens ta mig upp längs den isiga vägen och fram till paret vid bilen, men stod kvar en stund för att kunna konstatera att allt gått bra.

Nej, det skulle inte bli någon lång promenad idag, men ner till Kälsviken tänkte jag ta mig till varje pris. Trots mina älskade spikskor så var det svårt att hålla sig på fötterna, då det tunna täcket av nysnö hindrade piggarna att gå ner i isen.

Nere i viken rådde stilla lugn.Vindarna var ganska kalla och solen nådde inte ner över berget, så jag traskade vidare en bit mot Näskebodarna. Här var stigen i det närmaste höstlik, bar och lövtäckt. Vid den lilla rastplatsen längs viken satte jag mig ned på en stock vid havet medan vovven försökte få loss en vedklabbe, till hälften fastfrusen i marken. Uppdraget var dömt att misslyckas, men jag fick i alla fall en lugn stund. :)

Efter en stund vandrar vi tillbaka in i viken, tittar till det bortre vindskyddet, och går vidare upp mot parkeringen. Möter bärgaren och tänker att jag haft en trevligare halkig resa än det par som behövde hjälp att ta sig vidare.

Täcke av nysnö på isig stig

Höstlik stig

Kälsviken

Spår av vovve

Vovve med fastfusen pinne

Bänkbord i Kälsviken

Stilla frid

Vackert ismönster där hav möter land

Grillplats vid bortre vindskyddet



Vid bortre vindskyddet

Det närmre vindskyddet






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Mest besöka inlägg under senaste månaden