Började i Kåsta och gick längs Sörleviken innan leden svänger uppåt Ringkallen. Till att börja med är det en ganska körbar väg som övergår till en skogsmaskinsväg. Inte så vackert och ganska blött på sina håll.
Efter vi kommit förbi kalhygget övergår vägen till en fin skogsstig där vi sätter oss för en liten paus. Kalhygget bidrar till en vacker utsikt ut mot havet.
Snart planar stigen ut och blir ganska lättsam att vandra den sista biten upp till Ringkallens topp.
Vi slår oss ned vid bänkborden bredvid masten för en enkel lunch. Väljer stigen med kartmärkt utsiktspunkt på återpromenaden. Utsiktspunkten därvid är dock skymd av träd så vi möter inte mycket till vy. Om man vandrar Världsarvsleden finns två stigval, endera upp till Ringkallen eller inte. Eftersom leden bjuder på så många fantastiska utsikter, skulle jag välja den enklare stigen och skippa Ringkallen.
Jämfört med många andra berg i Nordingråtrakten är Ringkallen lite av en besvikelse både pga den av skogsmaskiner förstörda stigen upp och att utsikterna till stor del är begränsade och skymda.
Men ett gediget träningspass bjöds vi dock på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar