Det har fallit lite snö över natten. Det är en stilla men kall dag och jag tänker att när jag ändå är i krokarna bör jag besöka Granvågsnipornas naturreservat.
Jag parkerar och kliver ur bilen för att ta en promenad ner mot de gamla fiskestugorna. Vandrar sedan vidare norrut och går runt Svalnipan. Tänker att jag förhoppningsvis får tillfälle att återkomma någon dag då jag har mer tid och bättre skor för ändamålet, men ändå glad att ha fått en liten promenad i vacker miljö.
Jag tar på mig min pannlampa och går ut i skymningen. En höstkall promenad i skogen gör gott. Framme vid utsiktspunkten slår jag av pannlampan och sitter en stund i mörkret och tystnaden.
Jag är glad över att slippa vara mörkrädd. Jag tänker att det är samma skog och stigar som på dagen. Men så hör jag något, blir lite harig då jag inte ser vad det är som låter. Konstaterar att det är var en fågel och går vidare med öronen på spänn. Men det är samma skog som på dagen, men i mörkret ser man allt på ett annat sätt. Och utsikten var vacker i mörkret med lamporna från Sollefteå stad.
Det finns många stigar kring Österåsen. Det är absolut värt att ta sig till utsiktsplatsen om man är på plats vid hälsohemmet/livstilsmedicin. Flera av stigarna är breda och anpassade även för rullstolsburna.
Jag har varit här förr och tar mig fram på alternativa stigar och ickestigar i skogen och framme vid utsikten sitter jag ner vid bänkbordet en stund och bara ÄR.
När jag drar vidare fortsätter jag på stigen längs den östra sidan på den breda stigen i sakta mak och stannar vid ett och annat konstverk som lagts ut. Trevligt!
Vid Storfisktjärn läar det och det är skapligt skönt i solen. Vi tar kaffe på maten i vindskyddet, går ut på den smått rangliga bryggan och njuter av tillvaron. Det är lugnt och stilla och den spegelblanka tjärnen är vacker att bara sitta och titta på.
En fin utflyktsdag under en strålande oktobersol. Ett måste för min del, såna här dagar fyller verkligen på energi inför kommande vinterdagar.
Nu var jag sugen på lunch, så jag jag fokuserade mer på det än att ta bilder eftersom jag varit här vid flera tillfällen tidigare.
Vid Trehörningen finns ett vindskydd invid vilket det finns bra möjlighet att ställa upp en husvagn eller husbil. Det finns också en fin sandstrand för den som är badsugen.
Det blåser smått kallt, så brasan vi får igång för att grilla en korv värmer gott. Efter vi fått lunch i magen drar vi vidare på nya äventyr.
En härlig höstdag och vi tar en utflykt för att besöka några fiskesjöar i Björnatrakten. Vi hamnar i Utersjö fvo och tar oss till Frättsjön. Jag är ingen fiskare, men dras ändå till fiskesjöar med sina vindskydd och ibland, som här, stugor.
Vid Frättsjön har jag varit en gång förut, men då under vintertid. Idag är det en vindstilla morgon och skiner solen över lätt frostklädda grässtrån och det är betagande vackert.
Vi går förbi den större låsta stugan och ner till vattnet och den lilla friggeboden där invid. Eftersom det är ganska tidigt och vi nyss ätit frukost konstaterar vi att vi inte är kaffesugna ännu. Annars hade det varit en trevlig plats att ta upp termosen och njuta en stund. Nu nöjer vi oss med att titta in i den fina stugan, ta några foton och lyssna på stillheten en stund innan vi drar vidare till nästa lilla sjö.
Jag och några vänner har bokat dagen för vandring. Mitt förslag på Lotsstigen föll i god mark och vi beger oss till Skeppsmaln för att vandra längs leden mot Stubbsand.
Dagen är stålande vacker och vi kunde inte haft mer tur med vädret även om det blåser. Vår första anhalt är Skagskase och här stannar vi till för att njuta av utsikten.
Vi vandrar vidare i den vackra dagen, förbi vikar, genom skog, över stenhällar, genom Tennviken och vidare ut mot Tennudden. Här ansluter ytterligare en vän och vi sitter ned i vindskyddet för att fika och surra. Vi blir sittande länge innan vi drar oss in till Stubbsand där vi får skjuts tillbaka till bilen i Skeppsmaln.
En helt ljuvlig dag!
