Stora Bockholmen, Själevadsfjärden

Idag var det dags att prova kajak. Morgonen var helt vindstilla, men innan allt var klart för avfärd hade det blåst upp en aning. Fel vind för den havstur vi tänkt oss, så vi stannade på Själevadsfjärden och paddlade till Snipen i Överhörnäs och Stora Bockholmen.

Innan vi nådde Bockholmen blåste det vita gäss, vilket inte alls var vad vi planerat, men vi satte oss på läsidan av ön och åt en sillmacka (i vanlig ordning) till lunch. 

När vi var lite utvilade och mätta paddlade vi åter samma väg tillbaka nedströms med kaffepaus på Snipen. 

En fin dag trots blåsten. Nu har vi i alla fall testat kajak. Nästa gång blir det till havs, för avskräckta blev vi då rakt inte!

:)

Startplats

Utsikt över Själevadsfjärden från Snipen

Bänkbord längst ut på Snipen

Fågelskrämman flyger högt

Framme vid Stora Bockholmen

Ilandfluten rotvälta

Läsidan på Bockholmen med utsikt över Billa

Vindskyddet på Stora Bockholmen

Bänkbord i sly och skugga

Kafferast på Snipen

Själevadsfjärden för kväll

Kålhuvudets naturreservat, Urskogsleden

Efter att ha fått ett brådskande ärende till krokarna runt Hemling på lördagsmorgonen, skyndade vi oss att packa lunch i ryggsäcken, snöra på oss vandringskängorna och åka iväg. När ärendet var avklarad valde vi att ta en tur till Kålhuvudet.

Vi började att traska till raststugan där vi tog en kopp kaffe på farstutrappan. Med myggspray gick det riktigt bra att sitta en stund i solen.

Vandrade sedan vidare längs Urskogsleden. Tanken var att vi skulle gå till Västerhus Nybodarna, men vid de gamla bodarna insåg vi att tiden inte skulle räcka då vi hade en tid att hålla inne i stan på eftermiddagen.

Det går lite långsammare att ta sig fram när det är så blött som det var, då vi var tvungna att kryssa oss fram mellan allt blött.

När vi skulle sätta oss ned för den obligatoriska sillmackan möttes vi av flera hinder vilket fick oss att vända utan mat i magen - ödlan där vi tänkt sätta oss,  möjligen björnspillningen men främst myggen. 

Det trevligaste tillfället jag vandrat längs Ödemarksleden var en gång i november då marken var frostnupen och därför torr. Det var då även myggfritt.

Note to myself: Skippa denna led i juli månad om du inte har gummistövlar på fötterna, mygghatt på huvudet och svårgenomstungna kläder på kroppen.

På några ställen finns spänger

Stugan vid Rödmyran på Kålhuvudet

Eldstad med utsikt över Rödmyran

I stugan finns kamin och fyra slafer med madrasser för övernattning

Utedass vid Rödmyran-stugan

Snart mogna hjortron

Spång efter Urskogsleden

Över stock och sten

För att inte missa vänstersvängen...

Västerhus gamla bodar

Rester av Västerhus gamla fäbodar

Blåbär till vandraren

Björnspillning

Detta är inte ett dike, utan en vandringsled

Aggösundet, Husum

Vid Aggösundet har jag varit många gånger i mina unga år. Nu hade jag vägarna förbi och passade på att åka förbi och titta till stället. Pingstkyrkan har en lägergård här, vilken man passerar för att komma ner till själva sundet eller ut på halvön Aggön.

Ute på Aggön står en fyr till vilken det går en liten smal stig. Här finns även en stor sten som ligger på klipporna vid strandkanten. Det är lätt att hitta på sagor om både jättar och stora fiskar med hosta vid denna sten.  :)

Vid själva sundet finns en vik med sandstrand och utsikt över Husum fabriken. Vid den andra viken ligger några sjöbodar på ena sidan och flera sommarstugor på andra sidan.

Storstenen på Aggön

Fyren

Vovve med pinne

Stor sten och gubbe med påle :)

Ett försök till att sola

Vovven spanar ut över viken

Örsten, Nordmaling

Örsten ligger i naturreservatet Örefjärden-Snöanskärgården, vilket är en oexpoaterad kuststräcka 
Badstranden ligger på norra sidan av Öreälvens utlopp. Grusvägen är skumpig och gropig och skylten vid avtaget är såpass liten att man måste veta vad man söker.

När vi kryssat oss fram mellan groparna i 5,5 km kommer vi fram till en parkering med dass och vedförråd. I änden av parkeringen öppnar skogen upp sig mot Öreälven och havet.

Den vidsträckta stranden har fin vit sand men inte många besökare. Det kan visserligen bero på det ostadiga vädret, men med tanke på skicket på vägen känns det som att detta inte är ett ställe som många åker till, vilket för mig är konstigt då det är ett fantastiskt ställe!

Vädret är lite ostadigt, men efter att ha hittat en fin stock att slå läger vid skiner solen skönt. Äntligen lite sommar! Vi tar en kopp kaffe och börjar just fundera på att faktiskt ta ett dopp när det blåser upp och de grå molnen hopar sig. När vi packat ihop, gått tillbaka till bilen vid parkeringen börjar regnet falla.

Lägerstock

Stranden norrut

Vidsträckt sandstrand

Vovve med pinne

Flera fina grillplatser på väg ut mot stranden

Öreälvens utlopp

Strömbäck-Kont naturreservat, Umeå

Vi sökte någonstans att stå med husvagnen över en natt i krokarna kring Umeå och kom att undersöka Strömbäck-Kont naturreservat söder om staden. Det visade sig fungera fint. Själva parkeringen var väl kanske inte något att hurra för, men den promenad vi fick runt naturreservatet på köpet var värt turen ut.

Det finns många stigar och leder att gå, men vi valde den mest lättillgängliga som dessutom är handikappanpassad. Längs slingan finns både utedass och rastplatser med bänkbord. Vi fann dock en klippvägg att sätta oss vid längst ut på udden och trots att det blåste ganska ymnigt så hade vi lä vid klippan.

En kopp kaffe i sol med utsikt över havet är att rekommendera. När det är så lättillgängligt som här kan alla åldrar får möjlighet till att njuta av vågors skvalp. Härligt!

Ute på udden i Kont

Vovven undersöker klipporna

Skönt i lä

Vovve med pinne

Bänkbord

Det finns flera dass längs slingan

En stilla liten tjärn på Konts udde

Karta över området