Vi har vandrat delar av Lögdeälvens vandringsled förr och väljer att återvända för två dagars vandring. Första dagen bjuder på strålande väder och vi kliver på leden vid Storforsen. Härifrån är det inte långt till ledens häftigaste nipa Drakryggen.
Vi möter rätt mycket folk, för några år sedan när vi gick här senast mötte vi knappt någon. Det märks att människor har hittat ut nu, vilken jag tycker är toppen, samtidigt som jag älskar tysta, tomma leder.
Till Drakryggens topp går det att välja två stigval, genom att vandra längs ryggen på åsen från vattennivå, eller den lite brantare varianten Himlastegen, en trappa på drygt hundra trappsteg. Vi väljer det naturliga valet när vi kommer nerströms ifrån och vandrar upp längs åsen. Det går trögt uppför i sanden, men vi tar oss så sakteliga upp till ett nästan tomt vindskydd(!). Men det fyller snart på. Det går att köra bil till Drakryggens topp, här bakom finns bilparkering. Jag tänker att det är ett smidigt sätt att ta sig hit för t ex barnfamiljer, men jag föredrar att komma vandrande och se Drakryggen nerifrån och ta sig sakta upp.
Vägen ner tar vi Himlastegen och fortsätter leden uppströms mot Svartogen. Här är leden tom och vi slår oss till ro i vindskyddet för att fixa lunch. Inga människor under hela vår rast eller längs leden tillbaka mot Drakryggen. Där fyller det på med folk igen och vi möter flera medvandrare på vår återfärd till hängbron över Storforsen.
Lögdeälven sett mitt på Drakryggen
Vindskyddet väntar längst upp på Drakryggen
Tallens rötter har börjat tappa greppet om Drakryggen
Uppåt, uppåt mot toppen
Tur att tallarnas rötter håller ihop Drakryggen
Ovanligt att se vindskyddet på Drakryggen tomt
Himlastegen med sina hundra trappsteg
Stegen mot himlens ljus
Vovve på stig
Ogen, med betydelsen omväg alternativt ogynnsam (ogin)
Eldstaden har sett sina bästa dagar men fungerar för våra behov
Lögdeälven vid Svartogen
Storforskojan, en av många fina rast- och övernattningsstugor längs älven
Hängbron över älven skymtar mellan träden
Hängbro över Lögdeälven
Vindskydd och raststugor i all ära, men en kopp kaffe direkt på backen är inte heller ås dumt
Vakthund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar