I dessa tider av pandemi, så går det inte att ordna något traditionellt firande på något sätt, så det får bli på mitt sätt. Familjen får smaka på lite av mitt liv och jag bjuder in till tårtkalas på Åsberget. Till vindskyddet Himlamarka är det inte många meter att gå, så det klarar alla av, gamla som unga.
Vi har tur att det faktiskt är ledigt när jag kommer fram några minuter före de övriga. Jag hinner lägga på en duk på bordet innan tårtan levereras och familjen kommer på plats. Det blåser friska vindar vilket gör att vi får hålla i våra tallrikar och muggar innan de får innehåll.
Efter tårtan landat i våra magar och vi fått en stor dos av friskluft i våra lungor åker vi vidare mot helt andra äventyr. Alla glada och nöjda att vi ändå kunnat träffas denna dag.
En del av familjen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar