Jag körde så långt det gick förbi Fjälludden. Numera har jag fyrhjulsdrift med hög markfrigång, vilket gjorde det möjligt att ta mig fram till vändplanen. Här gick jag in på stigen mot Sågtorpet till. Sedan rakt in i skogen, uppåt bland skog, ris, mossa och klipphällar. Och skogshyggen. För mig går det bra att älga fram och den lilla vovven studsar över stock och sten.
När jag funderar på hur jag ska ta mig ned lättast utan att behöva gå tillbaka samma väg stolpar jag iväg mot Åviken till. Klappersten och utsikt. Sedan tar vi oss ned genom snårig skog till vägen och promenerar efter den tillbaka till Fjälludden. Det känns så lätt att gå på väg efter att ha klafsat omkring i skogen.
Apropå promenad på vägar, ni bilister som kör i 70 km förbi gående på grusväg, visa hänsyn! Sprutande stenar gör förbenat ont!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar