Bjärnlandets nationalpark har stått på att göra-listan under ett bra tag och i helgen var det så dags för besök. Under alldeles fantastiska väderleksförhållanden når vi Entré Agnsjön på lördag förmiddag. Guldbäcksleden såg på kartan ut att vara en lämplig vandring på ca 7 km.
Vid parkeringen finns ett fint dass och i början är leden handikappanpassad med fin och stabil ramp förbi stora och informativa tavlor samt ett fint vindskydd.
Vi traskar vidare över spångad myrmark och sedan börjar lätt uppförslut upp mot Björnberget. Här uppe finns en rastplats med eldstad, samt utsikt över Agnsjön. Vi sätter oss nedanför rastplatsen med ryggstöd mot en klippvägg, tar fram kaffetermosen och njuter av solens värmande strålar. Blir sittande en bra stund innan vi traskar vidare längs leden. Det är välskyltat och bra uppmärkt vilket är tur, för ibland är stigen/leden inte helt vältrampad och nästan osynlig.
Vi kliver genom skog, genom ganska blöt mark och kommer ned till Guldbäcken. Vi fyller våra vattenflaskor och kommer sedan ned till torrare trakter med jätteklippblock. Det är inte utan att man känner sig liten när man passerar dessa bumlingar.
Snart är vi nere vid sjön igen. Här ligger Agnsjökojan, kring vilken det sitter mycket människor. Vi går ner till vattnet och sätter oss på spången för att inta lunch. Härifrån är det sedan lite mer än en kilometer lätt promenad åter till bilen.
En härlig start på september!
|
Till att börja med är leden handikappanpassad |
|
Lättillgängligt vindskydd |
|
Spångad stig över myrmark |
|
Agnsjön |
|
Skyltar och informationstavlor |
|
Eldhärjad skog |
|
Tydliga skyltar |
|
Utsikt från Björnberget |
|
Stigmarkeringarna är tydliga |
|
Guldbäcken |
|
Skogen kryllar av svamp i alla former |
|
Nere vid torrare mark |
|
Stig mellan stock och sten |
|
Mellan klippblock |
|
Agnsjön |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar