På isiga stigar beger vi oss ner mot havet vid Ottelandet, jag och vovven. Jag har spikskor på, som tur är, annars hade promenaden blivit trixig. Nu går det försiktigt stilla ner till ett solglittrigt hav.
Vi promenerar längs stigar och stränder bort mot Genesön och sedan tillbaka på andra stigar tillbaka. Det finns stigar lite hit och dit, så det går att variera sina stråk, varför Ottelandet fått många besök av mig denna konstiga vinter då det inte varit möjligt att ta sig fram på allt för många ställen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar