Efter lunch drar jag mot Entré Syd. Förra gången jag var i Skuleskogen gick jag från Entré Väst till Slåttdalsberget. Då i full dimma. Redan då bestämde jag att jag skulle upp på Slåttdalsberget i vackert väder innan vintern.
Det är relativt mycket bilar på parkeringen och jag möter ganska mycket folk på min vandring genom skogen. Den mest populära sträckan i Skuleskogen är från just Entré Syd till Slåttdalsskrevan.
För att gå upp till Slåttdalsberget viker man av från den orange-märkta Högakusten-leden innan skrevan och följer blå stigmarkering.
Uppe på berget är vi helt ensamma. Det blåser visserligen rejält, men hit upp brukar inte stormängden av människor gå, så det är sällan mycket folk här. Efter ett kort stopp vid högsta punkten vänder vi tillbaka samma väg för att finna lä och äta middag. Det går även att fortsätta stigen vidare ner mot Slåttdalsskrevan. Den stigen är dock väldigt brant.
Vi är tillbaka vid bilen precis vid skymning.
|
Första delen av stigen går till stora delar längs fina spänger |
|
Tydlig skyltning gör det lätt att hitta bland alla stigar och leder |
|
Ett litet vattenfall |
|
Rotig del av leden |
|
Informationstavla om Klapperfält |
|
Det finns flera klapperfält i Skuleskogen |
|
Skyltat där stigen mot Slåttdalsberget viker av från Höga Kusten-leden |
|
Vovve vid blåmarkerad stig |
|
På väg upp för berget börjar man ana utsikt |
|
Motljus över bergen mot inlandet |
|
Skärgård |
|
Slåttdalsbergets hällor är platta och lätt att ta sig fram över |
|
Mot Slåttdalsskrevan sett från Slåttdalsberget |
|
Stigmarkeringsröse med utsikt |
|
Skärgård och horisont |
|
Vovven leker med pinne medan matte äter middag |
|
Motljus |
|
Lägg till bildtext |
|
Blåmarkerad stigmarkering på stenröse |
|
Eftermiddagssol på väg ned från Slåttdalsberget |
|
Vovven i motljus på stigen tillbaka |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar