Bergsstigen, Svensbodaberget, Garphyttans nationalpark

Vackert väder, men ganska blåsigt.
Är på äventyr i trakterna och tänker utforska Garphyttans nationalpark. Tänker att Bergsstigen är mest lämpad för vovven och mig som är vana att vandra i Höga Kusten-området.

Nere vid parkeringen känns det som en härlig vårdag. Solen strålar över markerna och det känns nästan troligt att finna någon liten vårblomma. Så blir dock inte fallet, men de är helt klart inte långt borta.

När vi kommer lite uppåt i skogen är det stundtals lite isigt och snö kvar på stigen, men det är fullt framkomligt. Det ser inte ut att vara många som trampat i snön på stigen. Det är ganska tydligt att vi är ensamma här.

Framme på Svensbodaberget är det dags för en fikapaus i solen med utsikt över Närkeslätten innan vi beger oss vidare nedför berget. Vi följer en rundslinga på ca 3 km vilket är trevligt då man får se lite annat än på en fram och tillbaka-tur. Min bil står ensam på parkeringen när vi är tillbaka från en trivsam promenad i tyst och ensam nationalpark.

Skyltning vid parkeringen

Snart snöfritt!

På Svensbodaberget ligger lite snö kvar

Plats för fikapaus

Fika ute är fina grejor!

Vandringssällskap

Genom skog

Vovve på stig

Märkning för Bergsstigen

Skekarsbotornet, Färnebofjärdens nationalpark,

Eftersom jag var på genomresa hade jag bestämt att ta en promenad någonstans mitt på hållet. Valet för pausen föll på Skekarsbotornet i Färnebofjärdens nationalpark.

Vägen fram var lerig och slipprig, men fullt framkomlig med bil. Väl framme vid parkeringen inser jag att promenaden till tornet inte alls är lång, men att det finns en liten rundslinga att promenera. Perfekt!

Går stigen upp mot tornet och äntrar det sedan för utsikten över Färnebofjärden. Vackert, trots mulet väder. Efter att ha intagit utsikten vandrar vi vidare längs rundslingan, men tvingas inse att det är för mycket snö och is ännu för att promenera runt och vänder tillbaka ner mot parkeringen.

Tänker att tornet är ett spännande ställe för familjeutflykt med inte allt för små barn. Bara bygget i sig är häftigt. Det är lätt att ta sig upp, då det är riktiga trappor hela vägen upp. Till och med vovven kunde gå upp...

Informationstavla

Utsikt från tornet

Färnebofjärden från tornet

Vovven beundrar utsikten

Stekarbotornet

Vindskydd nedanför tornet

Vovve med pinne

Färnebofjärden vid parkeringen

Valmtjärn, Kubbe

Ett ställe jag återkommer till lite titt som tätt för lugnets och stillhetens skull. Idag parkerade jag bilen en bit ifrån vindskyddet för att få en promenad. Eftersom jag inte har med någon korv eller fika, så tar vi bara en tur ned på sjön, tittar till stället och vänder sedan tillbaka längs skogsvägen åter till bilen.

Gott om ved i vindskyddet

Eldstad

Vovve på is

Valmtjärn

Vindskydd

Djupsjön och Valmsjön, Mellansel

En tur hemmavid, i vacker sol men snålblåst. Jag och vovven kliver på Fäbodleden och går sedan ut på Djupsjön på fina, bäriga skoterspår. Här har vi varit många vintrar förr och vet att det nu ska finnas ett vindskydd borta vid nästa sjö, Valmsjön. Det är målet för promenaden.

Vindskyddet ligger i skugga, så jag slår mig ned på en sten bredvid och dricker en kopp kaffe under tiden vovven roar sig med att bråka med ett vedträ. Efter en stilla stund - inte en skidåkare eller skoterförare i sikte under mina timmar ute - beger vi oss åter i samma spår.

Valmsjön

Vindskyddet vid Valmsjön

Vovve med pinne

Skoterspår mellan sjöarna

Djupsjön

Vovve på Djupsjön

Entré Syd - Näskebodarna, Skuleskogens nationalpark

Jag hade sett att det skulle vara strålande vackert väder, vilket gjorde att jag redan dagen innan bestämde mig för att besöka Skuleskogens vackra nationalpark. Det är inte ofta jag har sådan framförhållning utan brukar ofta dra iväg dit näsan pekar när andan faller på.

Vägen fram till Entré Syd är hal men fullt framkomlig. Framme vid parkeringen står två bilar. Ovanligt lite, trots årstiden.

Har lite svårt att bestämma mig för om jag ska ta övre stigvalet upp mot Slåttdalsskrevan eller vandra iväg längs kusten mot Näskebodarna. Bestämmer mig det senare alternativet och motiverar det med mer sol snarare än mindre jobbigt, även om både ock stämmer.

Nere vid Kälsviken njuter jag av vyn och solen medan jag ser två långfärdsskridskoåkare långt där ute. Det ser härligt ut att skejta fram med lite mer fart än en promenad kan ge. Men jag traskar vidare genom skogen och fram till Näskebodarna. Här möter jag skridskoåkarna och växlar några ord med dem innan de ger sig iväg ut på isen igen.

Jag gör upp en mysbrasa och låter den värma mig och min medhavda pizzaslice. Solen värmer faktiskt också en hel del. Det är så skönt att känna att värmen är på väg tillbaka!

Lugnet, tystnaden och ensamheten får mig att stanna i drygt en timme. Utan att göra något annat än att bara vara. Så skönt! Vovven roar sig hela tiden på egen hand genom att skala barken av en pinne. Skönt det också!

Vänder åter mot bilen innan skymning faller, det är ju så mycket lättare att ta sig fram i dagsljus. 

Vältrampad stig

Dasset vid Kälsviken

Vindskyddet vid Kälsviken

Kälsviken

Himmel och hav

Välskyltat

Pizzalunch vid Näskebodarna

Två långfärdsskridskoåkare på vackert hav

Övernattningsstugan vid Näskebodarna

Vovven på farstukvisten

Inne i stugan är det välordnat

Mysbrasa...

...att värma fötterna vid

Blåmarkerad led

Sol genom trädstammarna

Vovve på spång

Ute på hal is